Kompost

Kompost är bra till sin odlingsjord och jordfabrik. Man ska skapa flera olika komposter, lövkompost, köksavfall (bara råa grönsaker), grenar, gödsel och ogräs. Kompostering ska ske mellan 1-3 år beroende på råvaran. Går att avbryta komposten efter ett år, man får räkna med att pH-värdet kan vara betydligt högre, kompost som ligger 2-3 år får ett pH-värde som ligger runt 7 och bättre mikroliv. Gräs ska man inte kompostera, gräs ska läggas direkt på rabatten eftersom gräs innehåller mycket kväve som kommer försvinna med kompostering. Lövkompost kan man blanda alla sorters löv, men håll koll på hur mycket eklöv eller andra sorters sura lövsorter som läggs i komposten. Vill man få ett neutralt pH-värde ska man kalka komposten helst med Dolomitkalk. C/N kvoten är ett förhållande mellan kol och kvävekvoten i komposten. Man ska försöka hålla högre kolhalt än kväve. Har man för mycket kväve i komposten kommer komposten lukta illa, kvävet omvandlas till ammoniak som rinner ut i marken och skapar försurning.

Växtrester

Att spara växtrester i odlingsbädden kommer skapa ett mikrobakterier, nyttosvampar. När man skördar så blir det växtrester, dem resterna kan man finfördela och låta ligga kvar i jorden. Det kommer skapa en nedbrytningsprocess av mikobakterier och svampar som omvandlar växtresterna till humus. Att använda vedartade växter som grenar, buskar innehåller det lignin. Lignin är som ett lim som håller samman cellulosan i växten. Lignin bryts ner långsamt men skapar humus som har bra egenskaper som vattenhållande, ger bra långtidsnäring, och bra jordstruktur. Halm är en bra produkt som har stort kolinnehåll, men lite kväve. För mycket halm kommer att ge kvävebrist, för att kompensera kvävebrist är gräsklipp bra material att lägga på, vid nedbrytningsprocessen så frigörs kväve och kalium.

Mykorrhiza

Mykorrhiza är rena grekiskan, mykorr=svamp – rhiza= rot. Mykorrhizasvamp är svampsporer som oftast skapas i jorden när man använder kompost eller gräsklipp. Mykorrhizasvamp hjälper växterna genom att svampen tar sig in i växtens rot, svampens hyfer kommer att skapa ett nätverk mellan dem olika grödor som odlas på platsen, omvandlar kolhydraterna som växterna skapar genom fotosyntesen. Svampen lever på kolhydraterna och ger tillbaka fosfor, kväve till växten. Svampen kommer inte att trivas om man rör om i jorden för mycket, bra om man övergår till no dig odling. No dig fungerar så att man tillför material på ytan vänder inte runt på jorden, maskarna och mikrobakterier kommer att dra ner näringsämnena i jorden. Att skapa bra förutsättning för mykorrhizasvampen är det inte lämpligt att använda mineralgödsel (konstgödsel).

Torv

Vi ska minska ner användningen av torv i jorden. Torv är en naturligt nedbrutna växtmaterial som lagrats i mossar tusentals år, att bryta torv är inte bra för klimatet eftersom man frigör koldioxid. Torv är en otroligt bra produkt som gör jorden lucker, håller vatten, stabilt pH-värde torv bryts ner inom ett par år. Det går att byta ut torv och ersätta den mot naturliga material. Alternativa material till torv:

Kvistar från fruktträd
Kottar från barrträd som ger ett mer neutralt pH-värde
Biokol, som ska vara laddat med näring
Lövkompost, från ek, rhododendron, magnolia, ljung, mossa (odlad inte från naturen)
Tillföra mineraler som är surare.

Lövkompost

Har man god tillgång till löv och utrymme kan man lägga löven som en limpa. Är det mycket eklöv får man tillsätta kalk. Komposten ska man röra om någon gång per år och lagras minst 1,5 år men helst 3 år. När man anlagt komposten ska den komma upp i en temperatur till ca 55 grader. Vid den temperaturen dör dem flesta skadliga bakterier, kompost kan stiga upp till 75 grader, temperaturen bör sjunka inom ett par veckor. Det går att lägga i sjuka löv i en kompost.

Kökskompost

Kökskompost menar jag enbart råa grönsaksrester. Vill man kompostera matavfall ska man skaffa en behållare som är isolerad och tät att man hindrar vilda djur kommer och mumsar i sig matrester. Kökskompost blandas med råa grösnaker, kaffesump, tepåsar, äggskal, hushållspapper. Går att lägga i krukväxter, men dem kan innehålla pyralider, dem brukar jag kasta i vanliga soporna. Ca ett år kan komposten ligga, röras om emellanåt. Kökskompost kan komma upp 70 grader ett par veckor senare sjunka till 40-55 grader.

Maskkompost

Finns det inte möjlighet för en tradionell kompost kan maskkompost vara ett alternativ. En kompostbehållare byggs på höjden med flera lådor som staplas på varandra. Går att köpa färdig produkt, men går att göra själv. Viktigt att ha ett tätt kärl underst där lakvatten kan samlas. Råvaran är hushållsavfall som matrester och råa grönsaker. Sortens maskar är viktigt att välja masksort med snabb tillväxt som tex lövmask Lumbricus rubel-lus, eller komposteringsmask Etsenia fetida. Lägsta temperatur för komposten är 15 grader, lägre temp så dör maskarna

Mikrolivet

I en fungerande kompost utomhus finns det ett rikt liv av synliga djur till dem mikroskopiska små djuren. Olika svamp arter lever i komposten. Pedagogiskt är det bra att skaffa en lupp så man undersöka mikrolivet i komposten. Djuren som lever i komposten är daggmaskar, nematoder, klokrypare som liknar skorpion, hoppstjärtar, kvalster, tvestjärt, dubbelfoting, tusenfoting, gråsugga. Dem olika djurarterna är predatorer som äter andra djur, dem flesta är nerbrytande arter. Bakterierna som kallas aktinomyceterna är dem som skapar värmen i komposten och har olika funktioner i komposten, vissa skapar hög värme och andra skapar underhållsvärmen.

Felsökning

Beskriver några felkällor.

Luktar komposten ammoniak eller stall får kan man ha blandat i för mycket kväverik material som gräsklipp eller proteinrikt kött eller fisk. Åtgärd tillsätt kolrikt material som sågspån, grenar, halm eller löv.

’

Komposten luktar soptunna eller ruttet, kan vara att komposten är kompakt, eller dåligt luftat, alternativ kan även vara för blöt. Åtgärd grepa komposten så den luftas, tillsätta grovt material som ger luft. För blöt kompost ska man tillsätta material som kan binda fukten som sågspån, halm.

Problem med flugor och larver: För låg temperatur som ger låg aktivitet. Grepa övre skiktet, täck med täckmaterial, höja temperaturen tillsätt kväverikt materia